månen har vandrat sin väg genom vitt och svart,och grått

Smockfull dag. Textildesignprao, kör, jonna -mat och hundpromenad, friskis och cykelmek! Nu har jag äntligen fått slå ner rumpan och andas ut.

Jag gjorde klar min klänning idag, den blev okej, inte mer. Vi fick hålla på med bild och form idag, klippa och klistra, hela långa dagen. Vi stannade kvar i skolan till tio över fyra. Det har nog aldrig hänt förr.

Träning, jag har börjat träna igen! Aerobics var det på schemat idag, störtkul. Jag blir glad av att träna. Mmmm, jag och jonni har gjort upp ett slags kontrakt angående träningen och kostvanorna. Jordgubbspajbiten som ligger kvar nere i kylskåpet, får inte ätas upp. Inte av mig i alla fall. Det känns ganska surt, men banan är ju faktiskt också gott.
 
Cykelmeket är endast på grund utav att jag bor där jag bor och att jag slutar klockan elva imorgon. Min häftiga moppe är förkyld, så den har ingen lust med några fartturer. Cykeln har fel på sin bakbroms, den ligger emot hela tiden. Ni kan förstå att det bli jobbigt att cykla då. 

Nu ska jag simma lugnt i duschen, se fram emot morgondagen och ta mig en lur. So long! 

let's go crazy for eachother, and let's just fall in love

image382

Underbar praodag.
Har man låga förväntningar så kan man bara överraskas på ett bra sätt. Det gjorde jag minst sagt idag, när våran handledare sa att vi fick göra vad ville, sy, sticka, brodera whatever. Nu hade redan trivselsribban satts högt och bättre blev det. Vi fick en overlockmaskin och sy på. Snacka om supersak det där, exemplariska stygn och specialkniv som skar kanten utefter, så allt blev sådär perfektsytt.

Efter första dagen känns textildesign som ett så självklart val till gymnasiet. Men sen måste jag också påminna mig och att det faktiskt bara är första dagen på en två veckors långvarig prao. Många tankar och åsikter hinner ännu passera.

Emma lyckades i alla fall underhålla mig och Frida på ett antal olika sätt, när hon lyckades krångla in maskinen i trådar, stryka på Vliselinet fel med veck och halka mitt utanför gympasalen. Vi hann aldrig oroa oss för att bli uttråkade, det fixade Emma på ett kick!

Imorgon ska vi ha bild och formgivning, det ska bli trevligt. Jag vet att vi ska klippa och klistra. Råkar jag gilla så ni.

I don't even know if I care about it

Kommer just ifrån pajbak. Jordgubbspaj är verkligen en favvo just nu. Jag ska smaska i mig lite innan jag far till kyrkan. Pajen blev lite bränd, jag är dålig på att passa tider, det märks. Men den ska nog smaka. Adios!

image381

bortom ropen, bortom skratten

Diskotek och liknande - släng er i väggen, 75års kalas är det nya.

Med mycket god mat och med halvtaskig dansbandsmusik, dansade jag och kusilini oss, i otakt, igenom hela kvällen. En gungig vals där, lite foxtrot åt höger och sedan toppade vi med lite härligt svängig bugg. 

Efter tolvslaget blev jag uppbjuden av en man(?) eller människa av det andra könet som kan ha varit runt trettio år. En bugglåt (hjälp?). Han sa att jag inte skulle tänka någonting, att det var han som förde och att jag bara skulle följa med.
Hur lätt är det egentligen, snurr hit och sväng dit? Jag satte ju förfasiken krokben på mig själv. Då sa han: "Det finns inga dåliga tjejer, i så fall är det bara killen som är dålig på att föra". Säger du det? Vilken lättnad. 

Nu tror ni säker att dansen var förskräcklig, men jag ska tala om för er att jag faktiskt lyckades sätta en och annan snurr. Det ni. Det kanske är mer än ni klarar av. 

Halv tre kröp jag ner i sängen, glad att äntligen vara hemma. Allergin tärde på mig, och jag ville helst bara somna ifrån den. 
När jag sen vaknade i morse så hade jag fortfarande nysningarna kvar. Min klocka visade halv tolv, men glad blev jag när mamma upplyste mig och att tiden skulle ställas tillbaka och jag fick en timme extra. 

Jag tog ett bad. Åt en mandarin. Som försvann.    

image380










fredag hela veckan

Just nu önskar jag mig navellångt hår. Då menar jag hår som räcker sig ända ner till naveln, inget annat hår. Inte navelludd eller så. Bara långt, tjockt, fluffigt hår. Ett svall. Det ska jag önska mig av tomten. 

Idag har jag endast underhållit mig med min kubistiska bild av picasso. Det var roligt. Jag gillar att klippa, klistra och pilla. Bilden skulle jag ha lämnat in innan höstlovet, men nu blev det som det blev med det. 

image378image379
Jag tycker inte riktigt min bild kommer till rätta (inte riktigt färdig än). Anyway, jag har verkligen en konstnärlig själ.

Det kittlade nyss till på min rygg, jag kliade tillbaka. Det var en spindel. Jag fick nästan en hjärtattack. Två sekunder från att dö. Jag hatar spindlar.

om du lämnade mig nu

Höstlovet går på högvarv, eller jag går på högvarv om inte annat. Mycket händer och attans vad trött man blir av att hålla igång hela dagarna. Mina ögon har motvilligt följt gravidationen, tidigt på kvällarna. Ja, till och med tidigare än the magic number - 8.

Höstlovet har gått åt till en hel del stadsrundor, ja, minst en per dag i alla fall. Igår var jag vid både tandläkaren och optikern. Nu ser jag igen, och när jag gick därifrån igår, så kunde jag bara inte sluta att le.
Först så visade hon hur jag skulle se, utomordentligt såg jag. Sedan ändrade hon tillbaka till ursprungsläget.

- Såhär såg du innan.
- Utan mina linser, ja?
- Nej, med dina linser i.
- Hahahah, kul skämt.

Nu ikväll så skulle jag egentligen iväg på veromodas klubbkväll, men det blev inte så. Istället blev det Du är vad du äter, med Anna Skipper. Nu är jag trött och orkar inte skumma igenom detta inlägg en extra gång. Goodbye! 

no, I don't feel like dancing, not at all

image377

Tre veckor utan skola. När man säger det, så kittlas det lite konstigt på tungan. Det känns nästan löjligt. Känns som om jag går i pension eller nått. Jag är tacksam.

I eftermiddags så slogs jag av en ofantlig trötthet, efter att jag varit överenergisk den sista halvtimmen i skolan. Jag kom genast hem, tog en djup suck och frågade mig själv; jahapp, dags för plugg igen, vart ska jag börja? Men till min förvåning så kunde jag inte ge mig själv något svar, utan istället blev det ett leende som sakta men säkert spred sig över mina läppar. Det där rycket i mungiporna.

Det har blivit en ren vana att efter min bussresa hem från skolan gå direkt till kylskåpet, därefter raka spåret till datorn. Sedan börjas det, sitta och stirra på ett tomt dokument och inte veta i vilket hörn man ska börja i. Känner ni igen er?
 
Nu bryter jag veckotrenden och jag har unnat mig ett par timmar framför tv'n, där jag nästan slumrade lite sött. Jag fick också härliga känningar av min trötthet, när raseriutbrott efter raseriutbrott bubblade upp inom mig, så fort mamma eller pappa öppnade munnen. En stund ifred var vad jag behövde. Nu ska jag se idol. Jag som inte hade något på hjärtat, lyckades ändå klämma ur mig mer än några meningar.

step back, and look at yourself

En snabbvisit innan jag säger godnatt. Jag är sjukt trött. Jag har suttit här och skrivit på skolarbete i, få se nu ...fem och en halv timme. Är inte livet för härligt? Hushållsekonomi, yummi. Sista redovisningen imorgon, jag har inte ens ägnat den en blick hittills. Anyhow, it doesn't matter, jag orkar inte.

Det känns overkligt att det är höstlov efter denna fredag som väntar oss. Det har varit fredag i 28 minuter nu. Om tretton och en halv timme säger jag hejdå till skolan för tre veckor. Vi har prao i två veckor direkt efter. Gissa om det känns underbart?

Nu ska jag sova, wish me luck. nabadgelyo!

image376
Min skolarbetesvän. Funny.

you're obsessed with all my secrets

image375
En redovisning kan nu avbockas på listan. Nu återstår två. Men jag tror att det kommer att gå bra. Det måste gå bra. Dessutom känns det som om jag och helium bildat ett ganska bra team.

Nu är vi en dag närmare höstlov, tre dagar återstående. Vi kämpar oss framåt med långa steg, långa men också långsamma. Mitt liv är lite smått kaotiskt nu, på många sätt. Det är mycket skola, mycket tankar, mycket folk som ändras och ändå omgivningar där allt står stilla och stampar på samma vis. Det är en makalös värld vi lever i, ingenting är så gott som omöjligt.

sympatier från fel håll

image374

Känslorna har varit blandade denna dag. Men nu ser jag ljuset igen. När min värld rasar samman, så är det inget som kan få mig tillbaka on track igen. Nästan. Men nu sitter jag här och tänker. Tänker mycket. Jag kommer inte dö, jag kommer inte dö. Ochnej, jag kommer inte dö. Imorgon är det den stora dagen, två redovisningar, två tillfällen att bli en bättre människa. Två steg närmare döden. Tänk om nu.

Ge mig sympati, då växer jag.

in a perfect world, this could never happen

image368
image370
image371image369

I know a girl who's tough but sweet

image363

image359image358
image360
image361image362

skyll dig själv, inget händer här

Inatt vaknade jag av min helvetiska hosta, jag kollade klockan, den stod på 02:40. Jag ville helst gå ner och sova vid mamma, men det var så mörkt, så jag vågade inte. Jag skickade snabbt ett sms till mamma som var på våningen nedanför för att se om hon var vaken. Jag fick snabbt svar och hon ropade på mig, då vågade jag gå ner. Men jag fick inte sova där. Hon sa bara "Gör en kopp varm choklad så lindrar det säkert halsen". Jaha, tänkte jag. Jag gjorde min kopp choklad och sen åt jag kalla pannkakor med socker på till det. Det var mysigt. 

Jag kollade tv, men det var antingen för tjatande tvordjaktsdamer eller för läskiga filmer, så det slöt med MTV. Jag bäddade ner mig med två filtar i hopp om att jag skulle somna om, men det gjorde jag inte. Klockan 06, så gick jag tillbaka upp och somnade efter ett tag.

Jag vaknade halv 11 av att en miss Nilsson ringer och väcker mig. Grrr. Om det inte vore för att hon är så söt så hade jag nog klickat telefonen. Anyway, alltså stannade jag hemma idag också. Jag var bara tvungen att se fortsättningen av saturday night fever eftersom den var så dålig. Staying alive var mycket bättre. 

Nu är jag pepp på att göra något. so, lät'z gå thän.

image357

getting angry doesn't solve anything

Nu sitter jag här med en tuss i näsan för tredje gången idag. Nu har jag haft näsblod fyra gånger på två dagar. jag vet inte vad det är med mig. Det bara kommer, när som helst. Jag tycker inte om blod, det är så läskigt och rött. Jag frågade mamma om det inte vore smart att stoppa en tampong i näsan, men hon tyckte inte det var så klokt, eftersom den utvidgar sig. Så jag skippade det experimentet.

Dagen har spenderats här hemma. Jag har sett på tv, sytt lite (bara för att man är hemma, betyder det ju inte att man ska ha tråkigt), ätit pannkakor och sett saturday night fever. Jag måste säga att den filmen var dålig. Mot förmodan, skitkass faktiskt.

Mamma gjorde min dag när hon kom hem med en 400grams toblerone till mig. Nu sitter jag här i valet och kvalet om jag ska pallra mig till skolan imorgon eller inte. Fredag är min favoritdag med tanke på att det är syslöjd och en timmes lunch. Sen sviker jag Frida också, vi som skulle på stan och allt. Jag och Tessan hade också planerat att gå till fenix, eftersom flera band skulle spela där. Men det ska jag nog orka. Jag är ju trots allt inte dödssjuk. 

image354
Inoljad till max. Sista dagen när det var moln, så fick man ta till alla hjälpmedel för att få lite extra stek.

they painted up your secret

Turkiet var underbart. Jag skulle gärna återvända dit. Skolan är hemsk just nu. Men vi jobbar på, i hopp om bättre tider. Visst borde det komma bättre tider? Om inte så kommer i alla fall barnbidraget till mig om 11 dagar. YES.

image353

RSS 2.0