What you do with your life is your choice

Det är sällan man känner att man faktiskt klarar allt. Det är sällan man känner att fan, det var ju inte så himla svårt, efter ett problemlösande. Det är sällan man låter begränsningarna bli totalt gränslösa. Idag var det stora beviset på att jag faktiskt klarar mig själv. Och då menar jag alldeles helt själv. På något vis har det inte räckt med att flytta till Stockholm och skaffa mysig lägenhet och fint jobb för mig. Att det har funnits mat i kylskåpet och i teorin, pengar i plånboken. Utan någonting har inte fullbordat det springande jaget inom mig för att jag skulle kunna känna mig helt fristående. Hela min kväll har gått åt till att bekämpa detta fenomen av självförhållet ansvar. Ikväll har jag färgat håret. Helt själv. Det är en bedrift nog så stor för att kunna skrivas här. Ni vet hela kittet, dra slingor med hätta och väteperoxid. Jag har nu, vad som känns som en inflammation i axelfästet, ryggskott och nackspärr. Samtidigt. Men nog har jag aldrig känt mig så självständig. Än har jag inte sett resultatet, men något säger mig ändå att det var resan till målet som var viktig. Inte så mycket målet i sig.

Imorgon skall jag på kollektionsgenomgång.

Heh.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0